Hur får man en 8-åring att gråta? Welcome to mamahell.

Man ber henne städa sitt rum.

I skrivandes stund sitter jag på dotterns säng. Bredvid mig har jag en liten musikspelare som spelar en melodi av the faderz, ingen aning om vilka de är. Men samma slinga spelas om och om igen. Tills mina öron blöder. Det är nämligen del av överenskommelsen jag och dottern har.

Hon städar sitt rum om jag sitter i rummet samtidigt. Jag ska bara sitta där och trycka på den här lilla spelaren så städar hon. Som belöning kommer hon att få titta på en nyinköpt film samt få fredagsmys.

Det började kl 15:00. Jag kom hem från stan och redan igår hade jag sagt till stora tjejen att hon skulle städa sitt rum, Hon suckar och går in på rummet. Efter tio minuter går jag in och påminner henne om att hon behöver städa rummet. Hon muttrar något om att det är tråkigt.

Tio minuter senare har storasyster fortfarande inte börjat städa. Så jag går in, tar hennes Nintendo DS som hon spelar på och säger att hon får tillbaka den när hon städat färdigt.

All.Hell.Breaks.Loose.

Hon börjar stortjuta om att det är orättvist att hon ska städa. Att ”varför kan jag inte få göra något roligt?”. I samma veva sitter jag med en bebis i famnen som helst av allt vill att jag ska vagga henne fastän min rygg gör förbaskat ont. Hon fortsätter tjuta i en halvtimme. Jag går in igen och försöker resonera med henne att om hon städar så kan hon ju få göra något roligt.

”GÅÅÅÅ!!!” tjuter hon tillbaka.

Så jag går.

Tjuten övergår till klagosång. På riktigt. Hon  SJUNGER en stilla påhittad melodi med tragisk text.

”Jag vill inte att du ska vara nääära mig, du får inte komma nääära mig”. Detta varvas med önskningar om att få vara med alla andra personer än just mamma.

Jag känner mig som mest värdelös i världen, sämsta mamman, ring soc på en gång. Ring mina kollegor på en gång! Rädda detta stackars barn som måste STÄDA sitt rum alldeles själv. 

Räddningen kommer i att klockan närmar sig 17:00 och att jag måste hämta sambon. Det blir brytet och stortjejen får helt enkelt sluta vara sur, för nu måste vi åka, hon får städa när vi kommer hem igen.

Nu när hon lugnat ner sig kom överenskommelsen, ”sitt i rummet mamma, tryck på knappen när du vill jag ska städa”. Emellanåt ger hon mig en teckning hon ritat för att hon vill vara ”snäll mot mamma”. Ånger kanske?

Jag bävar inför tonåren, men nu, till slut, är rummet städat!

Slut!125786kqbfqysy92_120784809_141191671.jpg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s