Andas ut lite….

Stanna upp…

Andas in….

och Ut.

Ibland blir jag så trött på mig själv. Ibland undrar jag hur andra står ut med mig. Ibland funderar jag iof på hur andra står ut med sig själva också.

Ibland känns det lite meningslöst. Vi ska ju alla dö tillslut ändå?

Varför våndas? Varför ha ångest över saker som i det stora hela är…..ingenting?

Om det är något jag ibland önskar, så är det att jag kunde nöja mig.

Nöja mig med att jobba på postterminalen. Fatta mig rätt. Det är ett skitkul jobb och lönen är stundtals faktiskt bättre än det jag får som socialsekreterare. Stressen är minskad med 70%.

Men jag kan inte nöja mig. Jag vet inte hur man gör. Jag vill komma vidare. Göra något mer, utvecklas och lära mig nytt. Leda, utforska.

Som liten ville jag, förutom att bli superhjälte, även bli arkeolog. Gräva upp grejer, pussla ihop skärvor av det förflutna.

Nu pusslar jag människors förflutna istället. I hopp om att de ska kunna gå vidare till något positivt.

Helgen har kantats av grå himmel inombords trots strålande solsken på utsidan.

Måndagen kommer. Låtom oss utnyttja den ordentligt!

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s