En dag blev jag satt på prov…..

En dags händelser och funderingar:

När en person kommer till mig och är helt bestämd i sin uppfattning att socialsekreterare är något av det värsta som finns, då är det svårt att vända den personens tankar till något positivt.

Nå, det är inte mitt jobb. Mitt jobb är att utreda personens rätt till ekonomisk bistånd.

Jag fick sitta och lyssna medans personen pratade på om hur vi socialsekreterare saknade empati, att vi inte gjorde vårt jobb, att vi inte hade någon medmänsklighet. Jag försökte gång på gång leda in samtalet på själva sakfrågan, men fick då till svar att jag gjorde precis det som alla andra socialsekreterare före mig gjort, jag lyssnade inte.

Så jag satte mig och lyssnade på personens historia, som i slutändan inte alls var relevant för det akuta ärendet utan handlade om alla fel som andra instanser gjort. Det tog 30 minuter innan hen förstod att jag inte var ute efter att skada. Att mitt jobb faktiskt var att hjälpa, att utreda och att göra så att personen leds in på vägen mot självförsörjning.

Det var värre än ett maratonlopp. Det är svårt att sitta och vara mottagaren för ett hat som byggts upp under flera års tid. Som andra orsakat. Men jag klarade det.  De första 20 minuterna tog jag emot så mycket hat så jag satt och darrade och försökte att hålla min röst stadig. Efter ett tag så kunde jag samla ihop hens känslor och inse att det var inte ett hat riktat mot mig. Det var skam och skuld och hjälplöshet samt något mycket tyngre.

Sorg.

En förlust som gjort den här människan så ledsen och så arg och så hjälplös att hen var tvungen att lämpa över smärtan på någon annan. På en myndighet, på en socialsekreterare.

Hatet var egentligen riktat mot hen själv, och när jag förstod det , kunde jag släppa hens hat och sluta darra.

Kom ihåg det någon gång, i framtiden, när någon beter sig illa mot dig. Det handlar kanske inte om dig.

 

Annonser

2 thoughts on “En dag blev jag satt på prov…..

  1. Vilken fin berskrivelse av vår svåra vardag och de trasiga människor vi kan möta. Svårigheterna med att bemöta, härbärgera och analysera om vad problemet verkligen handlar om. Socialtjänsten kommer att sakna dig, nu när du snart skuttar iväg på nya utmaningar i arbetslivet!

    • Det jag gillar med det sociala arbetet är pusslandet, att försöka hitta lösningen till varje persons problem. Att se vilka pusselbitar som saknas för att leda personen på vägen till självförsörjning. Det är det jag kommer att sakna mest, förutom kollegorna. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s