”Om du trivs som tjock så är det ok att vara tjock!”

Vi var inne på någon sportaffär och letade regnkläder till maken. Den superduperdeffade expediten med hyperblonderat hår undrar om vi vill ha hjälp och ja, det vill vi. Hon hjälper och hjälper tills vi hittar bra regnkläder åt maken.

”Jag kanske också skulle köpa ett par regnbrallor till mig då?” säger jag.

”Jag men absolut, här borta finns det några” säger expediten. ”Vilken storlek?”

Hon langar fram en storlek 36.

”Ja, inte så liten iaf, det har jag inte haft sedan jag var 12 år, säger jag – skrattandes.”

”Ja men så är det ju när man fått en liten liksom, det tar ett tag att bli av med *ohörbart*”.

Jag sätter skrattet lite i halsen…alltså. Gravidhullet blev jag av med på två veckor (för 17 mån sedan). Resten är ju mitt eget ”mathull” eller vad man ska kalla det? ”Lathull”?

”Ja,men trivs man så och är frisk så är det ju ingen fara” fortsätter hon och ler lite ursäktande.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Hennes ord är ju i all välmening, men samtidigt så blir det så fel. Tror hon att jag går runt och tänker på att jag är tjock? Det gör jag inte. Jag tänker på det ibland, ja, men det styr inte mitt liv.

Efteråt funderar jag på vad det var som störde mig och jag har kommit fram till det här:  FÖRDOMAR.

Det jag avskyr mest med att vara överviktig är alla fördomar som folk har om mig – eller om tjocka människor överlag.

Att tjocka är olyckliga hela tiden, eller lyckliga hela tiden (då vi bara sitter och äter, förstås).

Att tjocka inte tränar.

Att tjocka bara äter.

Att tjocka människor är lata.

Att vi bara tänker på mat.

Jag är också människa och jag har ett liv som alla andra. Ibland är jag glad, ibland arg. När jag är hungrig tänker jag absolut på mat, men inte annars – mer än att planera vad vi ska äta ikväll till skillnad från igår kväll!

Det andra som störde mig var att hon antog att det hade med bebisvikt att göra! Att ingen normal människa kan vilja se ut så här liksom…att det normala är smalt (mina egna tolkningar då, förstås). Klart JAG hellre skulle vara smal, men det finns säkert de som trivs med att väga ”för mycket”.

Slutligen: Vad är ”för mycket”?? Två människor kan väga 70kg och ha totalt olika kroppar, beroende på längd, fördelning av kroppsfett osv osv.  Två människor med exakt samma vikt kan ha två helt olika liv.

Alla är olika.

 

Annonser

2 thoughts on “”Om du trivs som tjock så är det ok att vara tjock!”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s