Där tog självet slut.

Jag har gått in i ett vakum. Jag försöker att icke-vara. En veckas arbetslöshet som har ett ljus i tunneln iof – jag får komma tillbaka till mitt jobb som soc.sekr. Men att vara hemma med barnen 24h/dygnet har satt sina spår.

Vissa kvinnor är gjorda för att vara föräldrar. De är självuppoffrande och självklara i sina roller som mamma. Jag är inte en av dessa kvinnor. Jag är den där som egentligen inte borde skaffat barn eftersom hon skattar frihet och lugn väldigt högt.

Eller? Kan jag vara en bra mamma OCH ha ett eget liv? Känns ibland som att jag går sönder av kraven från båda hållen. Idag har varit en synnerligen tröttande dag. Lilltjej har varit allt annat än samarbetsvillig och Stortjej är inne och petar på tonåren. ”JAAAAA, MAmmaaA!” sjunger hon med sin jobbiga påvägattblifjortis-röst. Det skär i mina öron. Lilltjej testar alla gränser, även Rysslands, genom att titta på mig med djävulskap i blick innan hon kastar fjärrkontrollen så den låter som om den skriker. Sedan slår hon mig och jag blir ledsen.

En massa elaka tankar om hur värdelös jag är som mamma hälsar på. En bra mamma har inte barn som slåss. En bra mamma har lärt sina barn gränser. En bra mamma har barn som har rutiner och hjälper till i hemmet.

Mina barn lyssnar inte på mig.

Mina barn är produkten av mig och mina barn måste alltid sägas till om allt. Ergo – jag måste vara en dålig mamma.

Just idag orkar jag inte. Just idag är jag nära att köpa en biljett till var som helst där jag får vara ifred. Jag har hört att Sibirien är fint så här års?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s